Vårt gemensamma ansvar

Anders Nordmark förklarar hur ansvaret i koloniföreningen fördelas.

Från den stund du blivit antagen som medlem i koloniföreningen och skrivit under ett arrendekontrakt med föreningen för att kunna disponera en kolonilott har du också skrivit under på att du har din del i det gemensamma ansvaret för föreningen.

Föreningen arrenderar ofta hela området av en markägare, vanligtvis kommunen. I några fall är medlemskap och arrendekontrakt i olika händer (i Göteborg arrenderar kolonisten direkt av PGK och i några andra föreningar arrenderar kolonisten direkt av markägaren).  Föreningen har i samtliga fall ansvar för hela eller delar av koloniområdets skötsel, investeringar i gemensamma anläggningar, helt eller delvis underhåll av staket häckar. Oftast har föreningen även underhållsansvar för markägarens anläggningar som vattenledningar. Detta är stora åtaganden som kräver ekonomiska resurser men mest av allt medlemmarnas gemensamma arbetsinsatser.

Hur fungerar nu detta? Vad händer om ingen vill? Om man inte kan jobba just på städdagen? Kan man tvingas jobba fast man inte vill? Måste jag betala ifall jag inte kan jobba?

Den valda styrelsen har att organisera detta ansvar och se till att föreningen har de nödvändiga resurserna. En viktig uppgift är att se till att det finns många och varierande uppgifter tillgängliga på arbetsdagar och/eller uppdrag som kan utföras när man är där på andra tider. Finns det många uppgifter att utföra går det inte att skylla på att det inte finns något som passar just mig. Kan man sköta en kolonilott kan man också på något sätt delta i skötseln av det gemensamma. Arbetsansvaret ligger på samtliga medlemmar, inga undantagna.

Eftersom man är skyldig att ställa upp och arbeta i föreningens gemensamma åtaganden är man också skyldig att ta konsekvenserna om man inte gör det. Den mest uppenbara åtgärden en förening kan vidta är att premiera de som faktiskt ställer upp. Det kan vara att föreningen bjuder på fest, resor, kul evenemang etc. Detta leder ofta till att fler vill delta. Kostnaden för detta får alla vara med och betala via medlemsavgiften. Det andra alternativet är att de som inte ställer upp med egen arbetskraft får betala till föreningen att lösa arbetskraftsinsatsen på annat sätt. Denna avgift för utebliven arbetsinsats är man givetvis skyldig att betala och det finns inga lagar som hindrar en ideell förening att ta ut dessa avgifter. Jämför man med vad det kostar att anlita städfirma, snickare, vägarbetare, trädgårdsmästare är dessa avgifter ofta mycket lågt satta.

Måste jag ta uppdrag? En annan arbetsinsats i föreningen är att åta sig uppdrag i föreningen. I både små och stora föreningar är detta av och till ett problem. Kan inte föreningen välja några som är föreningens firmatecknare, i praktiken utse åtminstor en minimal styrelse så måste föreningen besluta om upplösning. Är föreningen upplöst upphör även de ingångna avtalen att gälla t.ex. arrendekontrakten med markägaren.

Detta innebär att alla, inga undantagna, måste ta ansvar för att en behörig styrelse kan väljas. Detsamma gäller revisorer och valberedning. I en liter förening innebar detta att de flesta måste ta på sig ett uppdrag flera gånger under sin kolonitid. Det innebär givetvis inte att alla måste bli ordförande, kassör etc. Det finns många små och stora uppdrag i en förening.